Lejdare är ju en trappa eller repstege ombord och kommer enligt NE från nederländska eller lågtyska leider ’stege’, ’lejdare’, av leiden ’leda’. Jämför engelskans "ladder".  Andra maritima låneord från nederländskan är  akter, durk, koj, reling, fock, babord, gast och matros. 

Fler sjömanstermer i bokstavsordning här.

I tråden "De stora haven" finns det en del om varifrån t.ex. Skagerack och Kattegatt fått sina namn, och jodå - nederländskan är inblandad även där…

"där segla tre skutor på vågen, den första är en bark, den andra är en brigg, den tredje har så trasiga segel."----

Bark, brigg, brigantin - på sjön är det så många uttryck att hålla reda på att man så att säga inte rår för om man tacklar av, men här är i alla fall lite hjälp om olika segelfartygstyper.

Donkeyman, jungman och gast - yrkestitlar som vi nog hört i samband med sjömän och fartyg, men vilka jobb utförde de ombord? Fyrwiki vet besked!

Många ord och termer från sjöfarten letar sig även upp på landbacken. I en krönika i Sjöfartstidningen botaniserar Torbjörn Dalnäs i den floran, som kanske är rikligare än vi tror.

https://www.sjofartstidningen.se/bloggar/utkiks-bloggen/sjotermen-slaptag/

#4 I en senare krönika  kåserar Dalnäs om det spanska språket, och kommer in på några sjömansfraser på spanska.

"Som ung sjöman lärde jag mig en del uttryck av spanska och latinamerikanska skeppskamrater. Dit hör nonsens-frasen sueco pirata finito la plata. Eller mera praktiska saker som pas a tierra, "gå iland". 

Jag visste att vi sjömän kallas marineros. Ett annat uttryck är lobo de mar, som bokstavligen betyder ʺsjövargʺ men motsvarar vårt ʺsjöbjörnʺ. Däremot hade jag ingen aning om att sjösäck heter petate marinero på spanska. Därav uttrycket liar el petate ‒ "packa ihop och ge sig av" i betydelsen dö."--- 

https://www.sjofartstidningen.se/bloggar/utkiks-bloggen/habla-espanol/

Om  uttrycket "råttorna lämnar skeppet" och annat råttrelaterat skriver Torbjörn Dalnäs i en sedvanligt trevlig blogg på Sjöfartstidningen.

"Ett mycket vanligt talesätt handlar om råttorna som lämnar det sjunkande skeppet; i dag mest med symbolisk innebörd, men förr något som togs på blodigt allvar. Sjömännen förknippade råttor med otur och förebud om olyckor. Råttorna skulle knappast ens ta sig ombord i ett skepp som var ”dömt”, förutbestämt att gå under. Där de redan fanns ombord ansågs de kunna förutse en annalkande katastrof och överge skeppet i sista hamn. De var ju faktiskt de första att observera stigande slagvatten långt där nere i kölen. 

Det berättas om en flodångare på Mississippi, Paris C. Brown. Några råttor sågs lämna fartyget före avgång från New Orleans på nyåret 1889. Flera uppskrämda besättningsmedlemmar gjorde likaledes. Det gjorde de rätt i, skulle det visa sig. Fartyget sjönk uppströms Baton Rouge och tog åtta man med sig i böljorna."---

https://www.sjofartstidningen.se/bloggar/utkiks-bloggen/#ratt-nytt-ar

Torbjörn Dalnäs kåserar i Sjöfartstidningen om ord och uttryck från Göteborg, och kommer in på sjöfolksspråkets inflytande på därvidlag.

"Andra bidrag kom över havet, med sjömännen. En tjomme var ursprungligen en ”kompis”, så småningom med en betydelseförskjutning till ”kille” i största allmänhet. Ursprunget är engelska chum eller chummy; av chambermate (”rumskamrat”). Göteborskans tjôta i betydelsen ”ha en trevlig pratstund” har nog mer med engelska chat att göra än med rikssvenska ”tjata”. Växelpengar kunde kallas tjings, av engelska change. Sjömansspråkets snarlika tjingsa betyder också växla eller byta ut något.

Från norska sjömän kommer nog det numera bortglömda dekadarier, med den ungefärliga betydelsen ”undanflykter” eller ”bortförklaringar”. En gång bad en något förfriskad gentleman i stadsdelen Haga mig om en cigarrett. ”Jag har ingen”, svarade jag sanningsenligt. ”Inga dekadarier!” fnös han.

Göteborgska män som så smått börjar passera bästföre-datum kan fortfarande höras tala om en go’ gäng (i stället för regelbokens ”ett gott gäng”!). En gäng lär också vara inspirerat av engelskan. Troligen syftade det ursprungligen på stuvedorernas arbetslag i hamnen."

https://www.sjofartstidningen.se/bloggar/utkiks-bloggen/#abrovinsch-till-appleskrott

Vad står uttrycket "dam your eye sto" för? Det avslöjar Torbjörn Dalnäs här.

En stor del av de maritima ord vi använder idag (framförallt inom segling) stammar från lågtyskan som talades runt södra östersjön och nordsjön då det begav sig. Bidevind, styrbord, babord, lä och lovart etc etc

Ohoj seglarvänner! En seglarordlista för oss som till vardags inte svänger oss med ord som burka, lik och kära. Åtminstone inte på sjön…

https://www.sjosportskolan.se/fritid/seglarordlista/

Inte så många som häller upp helggroggen känner nog till att dryckesblandningen "grogg" är döpt efter en engelsk amiral. Så här förhåller det sig enligt de som vet:

"Som färgstark märkesman i sammanhanget undgår man inte att nämna ”Admiral Vernon” med till- eller hedersnamnet ”Old Grog”. Amiral Vernon lyckades år 1740 utverka att romransonerna skulle serveras blandade med vatten i proportionerna en del sprit och tre delar vatten.

Att amiral Vernons vattenblandade rom av skeppshumorn fick benämningen ”grogg”, berodde på att amiralen av manskapet allmänt benämndes ”Old Grogg”. Anledningen var att amiralen när han vistades på däck oftast över uniformen bar en skyddskappa sydd av ”grogram”. Ett slags skyddstyg vävt av en blandning av silke- och ullgarn. Amiral Vernon bidrog även till att utöka ”navy”-jargongen med ordet ”groggy” om sjömän som druckit för många ”tots.”---

Källa